Mitt syfte är att ta reda på hur Det goda barnet konstrueras i läseböcker från tre olika perioder. Jag tittar även på hur Det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhälle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sätts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhälle.

Studiens syfte är att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans värld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningar är: Hur beskriver och motiverar några pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer där pedagoger från såväl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn på det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det är av yttersta vikt att utgångspunkt hela tiden ska tas utifrån barnet.

Studien behandlar begreppet det kompetenta barnet och dess komplexitet. Denerfarenhet vi har genom att vara verksamma i förskolan innebär att vi uppleverbegreppet används utan någon större eftertanke eller notis av dess betydelse. Syfte medstudien är att förklara och förstå innebörden av begreppet det kompetenta barnet iförskolan. Studiens litteraturgenomgång berör aktuell forskning inom området,begreppet det kompetenta barnet och barnsyn. Datainsamlingen som ligger till grund förstudien består av åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare och genomfördes med stödav fenomenografin.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

För att barn med hörselnedsättning skall kunna få en normal tal- och språkutveckling samtkognitivt beteende är det av stor betydelse att hörselnedsättningen upptäcks tidigt.En av de beteendebaserade metoderna för att uppskatta spädbarns hörseltröskelvärden ärVisual Reinforcement Audiometry, VRA. Det är en konditionerande procedur där barnetassocierar ett ljud med ett visuellt mål. En audionom kontrollerar om barnet vrider på huvudetmot det visuella målet, som en reaktion på ljud stimuli, och belönar då barnet med en visuellförstärkning, så som en animerad bild på en skärm eller en mekanisk leksak.En ide på hur man kan göra VRA mer objektivt och mindre tidskrävande finns. Idén är attanvända eye tracking teknik som registrerar spädbarnets ögonrörelser och användaögonrörelserna istället för huvudvridningar som reaktioner på ljud stimuli.Detta examensarbete syftar till att testa och avgöra om VRA med eye tracking har godaframtidsutsikter. En prototyp i form av en datorapplikation har byggts och testats.Tester har utförts på tolv vuxna och nio spädbarn.

Amningen under första veckan efter förlossningen är för både mor och barn en ny och skör process. Amning innebär för modern att hon kan ge sitt barn näringsrik och välanpassad mjölk men också närhet och kärlek. För barnet är amning och bröstmjölk någonting som betyder överlevnad och närhet. Sverige har internationellt sett en hög amningsfrekvens under barnets första halvår. Barn som ammas under första veckan var 91 % enligt siffror från år 2002.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn på koncentrationssvårigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svårigheter är sådant som de själva inte kan påverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillräcklighet. Ett barn i svårigheter ger pedagoger en möjlighet till att tänka igenom sitt förhållningssätt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhållningssätt gentemot barnet är av stor betydelse.

Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 7-15% av befolkningen lida av stickrädsla, varav många är barn. Stickrädsla kan ge upphov till fysiska och känslomässiga reaktioner och uppkommer vid exempelvis provtagning, insättning av perifer venkateter och injektioner. Barnet reagerar med skrik, panikattack och känslan av att förlora kontrollen samt svimning när rädslan är oövervinnerlig. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med stickrädsla. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturbaserad studie.

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna.

I förskolans utvecklingssamtal skall personal och föräldrar diskutera barnets utveckling ochlärande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mål barnet skall uppnå, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lärande, men det är inte detsammasom att bedöma barnet utifrån fastställda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:Vårt syfte med studien är att ta reda på vad föräldrar förväntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att använda oss av self report som metod till vår studie. En self report är enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vår studie är detföräldrar som skrivit ner berättelser utifrån frågeställningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att föräldrar vill veta hur barnet har det på förskolan. Föräldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet.

Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att använda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollärares interaktion med barnen i syfte att se hur förskolläraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollärare innebär att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskolläraren är tydlig med det som förväntas av barnen och av förskolläraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskolläraren kan använda sig utav humor och det ansågs att humor är en del av en lärares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskolläraren bekräftar varje barn och visar intresse för barnet.

Syfte: Att belysa den goda sjuksköterskan ur barns perspektiv genom att lyfta fram deras tankar och förväntningar om vad som utmärker en god sjuksköterska. Bakgrund: Det finns idag mycket kunskap om barns utveckling och behov. I takt med att forskningen bidragit med kunskap om barn och deras utvecklingsfaser har barnsjukvården förändrats, från att barn låg på sjukhus utan att ha sina föräldrar hos sig till att föräldrar idag är mer delaktiga och har möjlighet att vara nära sitt sjuka barn. Sjuksköterskeyrket har också utvecklats och breddat sitt ansvars- och kunskapsområde. Idag finns även kunskap om att barn är unika individer som upplever sjukdom på olika sätt, samt att känslan av sammanhang påverkar hur ett sjukt barn upplever och hanterar sin situation.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om de barn som bevittnat våld mellan närstående i familjen. Frågeställningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? 2) Vad har våldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga våldshändelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.

Att bli förälder ses av många som en del av livet och lika självklart är det att barnet föds välskapt och friskt. Denna bild förändras när ett barn föds för tidigt eller är sjuk och behöver vård på neonatalavdelning. Den viktiga anknytningsprocessen kan då försvåras eller fördröjas. Bakgrund: I bakgrunden beskrivs anknytningsteorier, det kompetenta barnet, samt olika vårdinterventioner där vetskap finns om föräldrarnas betydelse för delaktighet i vården av sitt barn som vårdas på neonatalavdelning. Här beskrivs även Travelbees (1) syn på vårdrelationen.

Syftet med undersökningen är att utifrån lärares beskrivningar belysa interaktion mellan de yngsta barnen och lärare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.Det lilla barnet är beroende av en relation för att komma igång med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte får sitt be-hov tillfredställt genom en nära och trygg kontakt med en vuxen.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i utvecklingspsykologi och de vuxnas förhållningssätt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning är att möta varje barn utifrån dennes förutsättningar och behov.Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frågor har valts som metod och mål-gruppen består av åtta lärare i förskolan från två kommuner. Resultatet visar att närhet och trygghet är begrepp som dominerar beträffande barnens behov och lärares förhåll-ningssätt.